Turist i värmland Startsida | Nyhetsbrev | Evenemang (www.varmland.org) | Mat, Logi & Guider | Filmer | Om företaget | Kontakta oss


Läs senaste Turist i Värmland



Läs senaste Vänertidning







Ange kod "värmland 13"
för 10 % rabatt vid beställning


Torsby finnkulturcentra och finngårdar i Norra värmland.

Kategori: Museér i Värmland


Finnkulturcenter Torsby Utan invandringen från Finland under 1500- och 1600-talen hade norra Värmland inte sett ut som det gör idag.
Som mest fanns 60 hemman upptecknade. I dag finns bara ett fåtal gårdar kvar. Men arvet från finnkulturen lever vidare.


Under 1500- och 1600-talet spred sig den finska kolonisationen. Från Sveriges östkust in i östra Norge och faktiskt ända in i Nya Sverige på Nordamerikas östkust.
Efter sig lämnade de ett pärlband av finnbygder och finnmarker där såväl språk och kultur levde kvar mycket länge. I Solörs-Värmlands finnbygd som sträcker sig mellan Klarälven och Glomma i Norge, ända till våra dagar.
I Torsby Finnkulturcentrum finns mycket att lära från den tiden. I den permanenta utställningen ”Niittaho - den blomstrande svedjeängen” ges en suggestiv upplevelse av den skogsfinska kulturens särdrag som svedja, rökstugor, näverflätning, jakt, fiske, boskapsskötsel, symboler, språk, musik och mycket annat.
Därtill en del om trolldom.
Begreppen finnskog, finnbygd, skogsfinnar och svedjefinnar har förknippats med fattigdom, trolldom, mord, krig, sägner och myter.
– De hade sina ritualer och ramsor som de läste. Svenskarna hade nog också sina ritualer, men i och med att de inte förstod språket levde fördomarna kvar, berättar Inga-Greta Lindblom på Torsby Finnkulturcenter.
Nutida forskare har gett en mer sammansatt bild av skogsfinnarna. En bild av en befolkningsgrupp som med sin odlingsteknik, svedjebruket, och sin svedjeråg, öppnade upp det mellansvenska barrskogsområdet för kolonisation och bosättning under 1500- och 1600-talen.
– De kom ju med ett helt nytt sätt av odla. De brände skogen och sådde svedjeråg som de hade med sig från Finland. Det var nog inte helt trovärdigt i svenskarnas ögon, förklarar Anna-Greta Lindblom.
I dag finns ett antal finngårdar kvar i norra Värmland; Kvarntorp, Karmenkynna ,Ritamäki och Purala i Röjden och Lekvattnetsområdet. Skråckarberget och Rikkenberget i trakten runt Bograngen.
Det var Jan Olsson Uotinen, född 1765, som i slutet av 1780-talet grundade och byggde det gamla Ritamäki.
1794 gifte Jan sig med Gertrud och bildade familj på gården. De fick åtta barn däribland sonen Olof. Han och hans hustru Annika fick fyra barn men alla fyra avled i rödsot. Trots förlusten gifte Olof om sig året därpå. Med sin nya hustru fick han fyra barn.
Sonen Jan övertog torpet och gifte sig sedermera med Sofia Jansdotter. Paret fick sex barn. Det var fyra av dessa; Johan, Signe, Beda och Henning som stannade kvar på gården och blev de sista bofasta.
År 1964 var Henning ensam kvar på gården och beslöt sig för att flytta till mer bebodda trakter. 1964 erbjöds Lekvattnets Hembygdsföreningen att ta över gården, som sedan dess har förvaltats av föreningens medlemmar
Bild 1: Ritamäki
Bild: Kvarntorp.
Numer ligger museet i Lekvattnet

Finnkulturcenter Torsby

Torsby

Karta



« Tillbaka


Turist i Värmland | Gjutarg 2 E | 681 50 Kristinehamn | Mob 0709-950 455 | Tel/fax 0550 - 109 88 | info@turistivarmland.se