Turist i värmland Startsida | Nyhetsbrev | Evenemang (www.varmland.org) | Mat, Logi & Guider | Filmer | Om företaget | Kontakta oss


Läs senaste Turist i Värmland



Läs senaste Vänertidning







Ange kod "värmland 13"
för 10 % rabatt vid beställning


Glas i Värmland På hembygdsgård och museum

Kategori: Museér i Värmland


Glava Glasbruk /Föreningen Bruksgården Buteljer från Liljedals glasbruk utanför Grums spreds över hela världen. Under en period stod Glava Glasbruk i västra Värmland för 38 procent av all fönsterglasproduktion i Sverige.
Trots att de stora värmländska glasbrukens tid är över lever många av traditionerna kvar, dock i betydligt mindre skala.


Den svenska glasframställningen påbörjades under 1500-talet. Glasbruken fanns då främst i Mälardalen och var anlagda vid hoven och högadeln. Hovet hade börjar använda glas vid festligheter och precis som sina förebilder vid hoven på kontinenten och i Italien hade man för vana att krossa glaset sedan man druckit. Glastillverkning var med andra ord en lyxproduktion. Dessutom var bruken ofta beroende av en eller ett par invandrade skickliga yrkesmän som hade lockats till Sverige från Tyskland och Italien.
Under 1700-talet ökade efterfrågan på glas och det anlades flera glasbruk på landsorten. I Värmland fanns glasbruk i bland annat Charlottenberg, Segerstad, Karlstad och Forshaga.
I Skåne anlades Henrichtorps glasbruk. När det brann ner 1760 blev arbetsstyrkan, bestående av tyska glasblåsare, överflödiga. Adelsmannen Lars Gustaf Bratt på Värmlandsnäs for till Skåne och hämtade åtta stycken av de bästa glasblåsarna och anlade det första värmländska glasbruket Anneberg vid Botilsäter på Värmlandsnäs.
Anneberg kom att leva endast tio år. Tillverkningen flyttades sedan till Mässvik på Värmlandsnäs där den drevs under sju år. Slutligen flyttades allt till Liljedal 1781. Där kom bruket att vara i drift ända fram till 1917.

Liljedals Glasmuseum
I Glasbruksmuseet i Liljedals hembygdsgård finns ett stort antal
buteljer och andra glasföremål som tillverkades vid Liljedals glasbruk. När den är öppen sommartid kan man få en detaljerad och målande beskrivning av glastillverkningens historik i bygden.
Liljedalsbon Uno Wenzell, ättling till glasblåsaresom kom från Tyskland, har själv inte tillverkat glas. Men det han inte vet om Liljedalsglas är knappt värt att veta.
– Som störst var det 150 glasblåsare som arbetade här. Då bodde det ett par tusen människor i Liljedal, berättar Uno Wentzell. Liljedals glasbruk var stora på emballageglas. Det tillverkades speciella buteljer för så skilda produkter som punch, gin, snus, bläck och mjölk. Man exporterade mycket buteljer, främst för diverse alkoholhaltiga drycker, till länder över hela
världen och främst till England.
– Några av aktieägarna var engelsmän och från England gick det
sedan vidare ända bort till Indien och Australien, berättar Uno.
1896 köptes Liljedals glasbruk av Surte glasbruk i Bohuslän och 1917 flyttades all tillverkningen dit.

Sölje Glasmuseum
Det fanns gott om glasbruk i västra Värmland. Vid Sölje glasbruk
(1814-1903) tillverkades mest bruksglas men även fönsterglas,
dock i liten skala.
På Sölje glasmuseum finns mycket bevarat från bruket. Allt från dricksglas, mjölkkrukor och vaser till punchflaskor med glassigill. Här finns också världens första bröstmjölkspump i
glas.
– Den ser ut ungefär som en oljepanna.Det är en väldigt sinnrik
konstruktion, säger Karin Moberg.

Glava Glasbruk
Bruksmuseet i Glava är en mötesplats som speglar miljön på det gamla glasbruket. Här visas hela processen vid munblåsningsmetoden av fönsterglas, samt efter dess
nedläggning, maskintillverkningen. Bruksmiljön är väl dokumenteradgenom ett rikt material av foto, verktyg, ritningar och mycket annat från starten 1857 till nedläggningen 1939.

Eda glasmuseum
På Eda glasmuseum speglas glastillverkning i
Eda. I museets basutställning visas föremål ur den rika glasproduktionen från starten 1835 fram till nedläggningen 1953.
I Eda tillverkades bland annat fönsterglas, småglas och buteljer.
Efter 1862 då fönstertillverkningen flyttades, utökades tillverkningen med apoteksglas samt blåst och pressat servisglas med slipade, graverade och målade dekorationer.
Under 1910- och 1920-talen gjordes fina kristallpjäser och under
åren 1925 - 1930 infaller den så kallade lysterperioden, när det pressade glaset fick ett guldglänsande oxidskikt. Idag är lysterglaset uppskattat och eftersökt på auktioner och mässor. Under en mycket kort period 1905 lystrades även blåst glas.
1896 startades en filial i norska Magnor som benämndes GeijersfosGlassverk. Där tillverkades glas för Eda fram till 1917. Bruket är fortfarande
i drift under namnet.

Magnor Glassverk
Glassverket ligger 3 kilometer ter från gränsen till Sverige. Här
tillverkas bland annat vinserviser, vaser och konstprodukter. Här kan man själv få prova på att blåsa en glaskula. Man kan också få en guidadtur i själva fabriken. Vid glasbruket finns också ett litet museumöver glastillverkningen.

Konstnärsgårdens Glasstudio
På Konstnärsgården i Vägsjöfors arbetar Jörgen Edberg med exklusivt Bullseye.glas enligt modern metod "Fusing & slumping". Han designar och tilllverkar unika glasföremål med i första hand naturen som förebild. Här kan man gå såväl endags prova-på-kurs som 2-dagars fortsatt grundkurs. Lillemor Edberg gör unika och spännande glassmycken.

Edsbjörke studioglashytta
I Edsbjörke studioglashytta i Sunne arbetar Ingalena och Ragnar
Klenell med konstglas som industridesign.
Studioglashyttorna tar emot besökande efter överenskommelse.

Glava Glasbruk /Föreningen Bruksgården

Karta

Magnor Glassverk



« Tillbaka


Turist i Värmland | Gjutarg 2 E | 681 50 Kristinehamn | Mob 0709-950 455 | Tel/fax 0550 - 109 88 | info@turistivarmland.se